Elvis är min pappa, Marylin min mamma.


I en annan del

En bit norrut, en liten bit på kartan, en bra bit från vardagen. 
Dessa mörka tiden börjar driva mig till vansinne. Korta, mörka och jävliga dagar, fulla med stress fyller min vardag. Därför har det varit underbart att spendera helgen i en annan del av sverige, i en avlägsen terräng mitt ute i ingenstans, med människor som står mig nära hjärtat. Min syster och jag är raka motsatserna, när jag väl hälsar på henne är det jobb med djuren och trevliga middagar tillsammans med familjen. Jag må trivas bra i städer, omgiven av liv och rörelse, men när det blir förmycket, är det här det bästa som finns. 

Satte min tro på något jag vet.

När man lever ett liv som hela tiden går ut på att prioritera blir det såhär.
Umgänget för dagen har mestadels bestått av min högt uppskattade säng och en ständig omladdning av koffein. Film är ett av ämnena jag läser och idag var det heldag i Klågerup som gällde, där av min frånvaro. När det inte finns något för mig att göra tänker jag inte göra ens ett försök att medverka, mest på grund av den långa färden dit som består av en och en halv timmes tågsittande. Hade i baktanke att dagen skulle gå åt till psykologistudier, men eftersom min lärare slarvigt nog glömt bifoga uppgifterna i mejlet han skickade har jag inte haft möjlighet till det heller. Små skuldkänslor börjar växa fram för att jag varit extremt lat och oambitiös under mestadels av dagen, och därför blir det nog en runda runt stan med joggingskorna senare ikväll. Imorgon blir det nya tag, förhoppningsvis mer lyckade än dagens. 

Bara barn.

 
"Jag känner mig som Patti Smith", är något jag med handen på hjärtat någon gång vill kunna uttrycka, och mena. 
Platsen där jag infinner mig på veckodagarna, där jag träffar mina vänner, utvecklar mina kunskaper och formas till en almänbildad medborgare.
Det är platsen som detta året införskaffade en daglig lästid för alla tvåor på skolan. Jag gillar idèn och utan den hade jag antagligen aldrig fått upp ögonen för mästerverket "Just Kids", skriven av ingen mindre än Patti Smith, det är en självbiografi och den är magisk. Det kanske låter löjligt att skriva om en liten bok, men det är definitivt en av de bästa böckerna jag någonsin läst. Blir inspirerad, och får en möjlighet att fly från detta dystra höstmörker till en värld där allting är möjligt. 
 

RSS 2.0